Kapitel 2 från Boken om Lasse Dahlquist
M/S ”Bullaren” är ett stiligt fartyg, landets första motorfartyg, byggt 1918 på Götaverken. Ombord hittar vi en tidig septembermorgon 1926 den 16-årige, obefarne jungmannen. Lars-Erik Dahlquist.
En ny värld skall snart öppna sig för honom. Fartyget stävar söderut. Från Oslo till Karibiska havet, genom Panamakanalen. Det är överväldigande och Lars-Erik skriver sin första sjömansvisa.
Avmönstringen sker i Göteborg den 21 juli 1927.
Men ännu har han inte givet upp hoppet om ett yrkesliv till sjöss. Men för att bli fartygsbefäl måste han underställa sig den obligatoriska plikten att segla 42 månader till sjöss, varav 12 månader i ett segelfartyg. Hon heter ”Beatrice” , en fyrmastad järnskodd bark. ”Beatrice” sveper många år världshaven och anlöper främst hamnar i Sydafrika i Sydafrika och Australien. Året är 1928 och ombord finns fjorton befälselever. En av dem är Lasse Dahlquist. Befälseleverna skall nu tillsamman få uppleva havets alla ansikten. Från stiltje till stormnätter i nedisade rår. Ombord skriver Lasse den sjömansvisa, ”Geelong” som så småningom skall hamna på hans första grammofonskiva.
Ljumma frivaktskvällar då vinden är svag kan grabbarna unna sig en ledig stund. Ett avbrott i slitet då även Lasses tvåradiga dragspel får komma upp på däck och vädra sin lunga. Ombord kallas Lasse för ”Bellman”.
Oftast är havet i vilt uppror. ”Beatrice” kastas våldsamt mellan lä och lovart.
Ekvatorn passeras och Lasse får utstå både linjedop och leva i en möglig skans som ständigt måste rökas fri från vägglöss. Hemma väntar Inez, hans älskade fästmö. Han längtar efter henne och skriver under fotogenlampans sken ömsinta och detaljerade brev till sin älskade. Brev som måste färdas långa vägar.
Efter tre månader och åtta svåra stormar och en förödande tyfon är det dags att anlöpa Port Adelaide. Hemresan varar i 134 sjödygn, provianten tar slut och nödflagg hissas. Vågbergen reser sig och blottar djupa avgrunder.
När den svenska kusten möter upp har Lasse bestämt sig.
Sjöman vill han inte bli.
Därmed avbryter han inte bara sin utbildning till sjöbefäl utan också familjens sjömanstradition som går fem generationer tillbaka.
Men intresset för sjön bär han alltid med sig. Och även om Lasse var väldigt ung de här åren till sjöss, så kom den värdegemenskap och moral som grundläggs ombord att följa honom genom hela livet.