Boken om Lasse Dahlquist

”Inte bara Brännö brygga”

I samband jubiléet 2012 då Lasse Dahlquist skulle fyllt 100 år utkom biografin ”Boken om Lasse Dahlquist – inte bara Brännö brygga”.

Dessa 350 sidor är en omfattande beskrivning av sjömannen, kompositören, filmscharmören, folkparksartisten, kåsören, fältartisten och luciageneralen och medmänniskan Lasse Dahlquist. Den beskriver många nya sidor av denne folkkäre artist som under 1940-talet var en av Sveriges mest omskrivna och hyllade personer alla kategorier.

Boken är både ett tidsdokument och en hyllning över en människa och en artist där mångfalden av intryck flyter samman i både det motsägelsefulla och det uppenbara.

Boken om Lasse Dahlquist

Boken om Lasse Dahlquist

Anders Wällhed

Ladda ned boken

1. Barndomsår

Lasse Dahlquist föddes den 14 september 1910 i Örgryte socken. Att han kom att växa upp i Lidingö hittar sin förklaring i fadern Otto Dahlquists yrke som erfaren sjökapten. När Lasse vid späd ålder 1916 tvingades att sätta sig på Stockholmståget berodde det främst på att faderns arbete krävde en nära rederianslutning till huvudstaden.

Läs mer ›

2. Sjömanstiden

M/S ”Bullaren” är ett stiligt fartyg, landets första motorfartyg, byggt 1918 på Götaverken. Ombord hittar vi en tidig septembermorgon 1926 den 16-årige, obefarne jungmannen, Lars-Erik Dahlquist. En ny värld skall snart öppna sig för honom. Fartyget stävar söderut. Från Oslo till Karibiska havet, genom Panamakanalen. Det är överväldigande och Lars-Erik skriver sin första sjömansvisa.

Läs mer ›

3. Grammofonartisten

Året är 1929. Lasse är för evigt avmönstrad sjöman och har fått en av sina visor insjungen på en grammofonskiva. Visan om ”Beatrice”, förlagd och insjungen av  den populäre skivcharmören Wilhelm Hagberg. I fortsättningen är det Lasse själv som hörs i skivspåren. Under 1930-talet, Lasses första decennium i nöjesbranschen sjunger han in hela 400 skivspår.

Läs mer ›

4. Filmcharmören

Att Lasse Dahlquist så småningom hamnade framför filmkameran var nog mer eller mindre en slump. Den slumpen kom att skörda hela 8 långfilmer, samtliga med Lasse i stora uppgifter. Så här var det. Inom den växande svenska filmindustrin sakandes ofta på 1930-talet bra röster för olika dubbningar och röstpålägg och inte minst kvinnor och män som kunde sjunga. Lasse var uppenbart en av dessa man saknade. Från början kom han att hamna mitt i hjärtat av lågkomikens filmiska 1930-tal.

Läs mer ›

5. Fältartisten

Beredskapstidens fältartister blev den verkliga framgångssagan för folkparkerna. Dessa artister såg till att folkparkerna långt efter andra världskriget kunde skörda de ekonomiska frukterna av denna period. Men det var inte bara i folkparkerna som fältartisterna framträdde.

Läs mer ›

6. Luciageneralen

Vad sysslade en luciageneral i Göteborg med? Jo, han såg till att staden varje år kunde kröna sin egen Lucia. Luciageneralens arbete började redan i oktober då hundratals unga damer kom springande från spårvagnar och bussar. Alla på väg till Göteborgs-Postens första uttagning. För de sju flickorna stundade snart ett stort och underbart äventyr.

Läs mer ›